Att få tillbaka minnerna med min mamma är något jag kämpar med varje dag och det går bättre och bättre för varje dag som går. och får mycket hjällp runt om kring mig . Så nu känner jag att allt bara rullar på och jag är lycklig. jag känner att hårifrån kan det inte bli mer än bättre.
tack för mig !]]>
Han var nog den underbaraste lilla hund jag någonsin träffat. Han var så himla unik med hans små påhitt och hur han var. Normal hund hade vi absolut inte, han skuttade fram som en blandning mellan rådjur, kanin och många fler, när han skulle gå ner för soffan istället för att hoppa ner så gled han ner för soffan med bakbenen .Finns så himla många roliga minnen med honom var så himla sorgligt att det slutade så här men han hade enormt många runt om kring sig som älskade honom och även som fortfarande gör det. Det är inte ofta en vetrinärsklinik är med om 8 personer som kommer in och ska vara med under något sådant.
Här är lite bilder på grisen!
Vila i frid Diezel <3<3
Annars jobbar jag och sliter som ett djur men älskar det iallafall även fast man känner att det sliter på kroppen.
Fått mer timmar än i början vilket känns underbart plus att man fick en liten löneförhöjning det är alltid kul.
Det är jätte kul att man får så himla bra kritik från alla på jobbet också. Tar alla pass jag kan få och har nog aldrig tackat nej till att hoppa in och jobba någon gång. Man får höra hur mycket dem uppskattar det så man hoppas ju på att man får bättre och bättre lön varje månad =) Annars rullar allt på lite tråkigt att man inte har så mycket fritid längre men det är sånt som hör till.
Nu har jag inte så mycket mer att skriva så
HARE BRA HEJ! //Petra jansson
]]>