dikt

hittade den här och tyckte den var så bra.

Ett litet hjärta står ensamt och gråter,
Sårat av många, men ändå det förlåter.
Sliter i det gör många, de bara tar och tar.
Ändå står detta lilla hjärta kvar.
Lurat av många, de leker med det lätt.
Men ändå vill ingen behålla det, på något konstigt sätt.
Varför vara med i leken när man ej reglerna kan?
Varför tro på den kärlek som sägs vara sann?
Varför leka med andras hjärtan när man har var sitt?
Varför är detta lilla hjärta just mitt?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback